Svenska

Klarsynt Effektfull - Detaljerade Studier I Att Förflytta Beteenden [Bok / Flexband]

Kriminalpolitiken är idag ett av våra mest debatterade samhällsområden och en central fråga på den politiska agendan. <br/><br/>Lagstiftning, politiska åtgärder och arbetet inom rättsväsendet - från polis och åklagare till domstolar och kriminalvård - präglas av en tydlig moralisk dimension. Här speglas både samhällets värderingar och individens rätt till integritet. <br/><br/>Under de år som har gått sedan förra upplagan av Svensk kriminalpolitik kom (2017) har mycket hänt. Boken ger en fördjupad och tankeväckande analys av den svenska kriminalpolitikens utveckling, från en statligt styrd, institutionsbaserad politik med fokus på straff, via välfärdsstatens sociala ingenjörskonst, till dagens kriminalpolitik som alltmer präglas av liberala styrningsmodeller, kontroll och riskhantering. <br/><br/>I boken diskuteras också hur den förändrade situationen i världen, inte minst flyktingströmmar och hotet från terrorismen, lett till en gradvis sammansmältning av kriminalpolitiken och säkerhetspolitiken. Polisiära begrepp som "utsatta områden" och "gangsterparadis" granskas - vilken effekt har de på politiken och samhällsdebatten? Här resoneras också om olika aktuella teoretiska begrepp inom kriminalpolitiken som "penal populism" och "den straffande vändningen" och vad dessa kan, eller inte kan, göra för vår förståelse av de kriminalpolitiska skeendena i Sverige. Avslutningsvis tecknar författarna möjliga framtidsscenarier. <br/><br/>Svensk kriminalpolitik vänder sig till kriminologistudenter på såväl grund- som avancerad nivå men också till de som vill förstå kriminalpolitikens dynamik och dess effekter på vårt samhälle. <br/><br/><strong>Om författarna</strong><br/>Robert Andersson är lektor och docent i kriminologi och Roddy Nilsson är seniorprofessor i historisk kriminologi, båda vid Linnéuniversitetet i Växjö.

De senaste årtiondena har det civila samhällets betydelse kommit att betonas alltmer, vid sidan av staten och näringslivet. Det gäller såväl vid akuta kriser som för exempelvis välfärdsfrågor. <br/><br/>Civilsamhällesvetenskap är en introduktion till det svenska civilsamhället såsom det ser ut i dag - liksom till den forskning som bedrivs på området vid svenska lärosäten. Boken presenterar ämnet genom tre teman som utforskar civilsamhället ur olika perspektiv - både historiskt och i nutid. <br/><br/>Det första temat handlar om vad det svenska civilsamhället är. Här beskrivs olika sätt att förstå begreppet civilsamhälle och liknande termer samt de teorier som används för att förklara dem. Det andra temat tar upp vad som görs i det civila samhället. Här beskrivs aktiviteter inom området, inklusive religion, filantropi och krisberedskap. Det tredje temat handlar om betydelsen av det civila samhället och hur olika företeelser i civilsamhället kan tolkas och sorteras. <br/><br/>Boken är relevant för utbildning inom civilsamhällesvetenskap, socialt arbete, statsvetenskap och sociologi, men också för kurser inom och för offentlig förvaltning, biståndsorganisationer, föreningsliv och verksamheter inom civilsamhället. <br/><br/><strong>Bokens redaktörer:</strong><br/><strong>Magnus Karlsson</strong> är professor i civilsamhällesvetenskap. <strong>Johan von Essen</strong> är professor i livsåskådningsforskning med inriktning mot civilsamhällesstudier. <strong>Emilia Forssell</strong> är docent i socialt arbete. <strong>Malin Lindberg</strong> är adjungerad professor med fokus på innovation i civilsamhället. <strong>Johan Vamstad</strong> är docent i statsvetenskap. Samtliga är verksamma vid Centrum för civilsamhällesvetenskap, Marie Cederschiöld högskola. <br/><br/><strong>Övriga författare:</strong> Ali Abdelzadeh, Erik Amnå, Rebecka Andersen, Hanna Bäckström Olofsson, Elisabeth Christiansson Drake, Magnus Jegermalm, Stig Linde, Erik Lundberg, Linnea Lundgren, Joanna Mellquist, Martha Middlemiss Lé Mon, Marie Nordfeldt, Hannes Rolf, Roberto Scaramuzzino, Ola Segnestam Larsson, Kristin Strømsnes, Hans Swärd, Susanne Wallman Lund-åsen, Pelle Åberg.

<em>Forum- Samhällskunskap nivå 1a1</em> följer ämnesplanen för Gy25 och är skriven för gymnasieskolans samhällskunskap nivå 1a1, men kan självklart även användas vid annan grundläggande utbildning i ämnet samhällskunskap. <em>Forum nivå 1a1</em> är indelad i fyra kunskapsområden: <ul> <li>Politik</li> <li>Ekonomi</li> <li>Kultur</li> <li>Samhällsvetenskap</li> </ul> <br/><br/>Varje kunskapsområde består av ett antal kapitel som avslutas med en sammanställning över viktiga begrepp, faktafrågor, analysfrågor och uppdrag. <br/><br/>Till denna upplaga av Forum finns självrättande färdighetsträning för elever som vill repetera och befästa sina kunskaper på vår sajt övningsmästaren.se. <br/><br/>Författare: <br/><br/><strong>Krister Brolin </strong>- samhällskunskapslärare vid Östra Reals gymnasium i Stockholm, lärarutbildare och författare. <br/><br/><strong>Lars Nohagen </strong>- samhällskunskapslärare, författare och lärarutbildare vid Stockholms universitet.

<h3>Innehåll</h3> <br/><br/>I upptakten till varje kapitel finns en punktlista med det centrala innehållet. Där finns också en intresseväckande inledning och reflektionsfrågor. I kapitlet kompletteras fakta med fallbeskrivningar och flertalet uppgifter: Förklara, Reflektera och Uppdrag. Varje kapitel avslutas med momentet "Din roll", där innehållet konkretiseras mot elevens framtida yrkesroll. I avslutningen finns också en sammanfattning, instuderingsfrågor, en längre avslutande uppgift, en avslutande reflektion och en begreppslista. Språket är elevvänligt och lättillgängligt och innehållet är fokuserat på centrala begrepp och på elevens framtida yrkesroll. <h3>Lärarhandledningar</h3> <br/><br/>Till respektive lärobok finns en tryckt lärarhandledning. Lärarhandledningen innehåller facit, instruktioner, kopieringsunderlag, examinationsuppgifter och kunskapskort. <h3>Qr-kod i bok</h3> <br/><br/>I <em>Social omsorg nivå 1</em> och i <em>Social omsorg nivå 2</em> finns qr-koder till lärobokens instuderingsfrågor. De leder eleven direkt till facit för frågorna.

<em>Praktisk poliskunskap </em>är en pedagogisk handbok för polisens arbete i yttre tjänst. Här sammanfattas centrala lagar, föreskrifter och riktlinjer som styr den vardagliga myndighetsutövningen. Fokus ligger inte bara på vad lagen säger, utan också på syftet bakom olika uppgifter och befogenheter.<br/><br/>Boken ger en praktisk förståelse för polisarbetet och gör det enklare att agera rätt. Den erbjuder en tydlig överblick som underlättar juridisk fördjupning, och lämpar sig både för polisstudenter och yrkesverksamma som vill repetera eller vässa sina kunskaper

Utvärdering, uppföljning och granskning i socialt arbete är numera en självklarhet. Men vad innebär det och hur går man tillväga? <br/><br/>För att svara på frågorna har redaktörerna för <em>Utvärdering, uppföljning, och granskning i socialt arbete</em> samlat forskare som utifrån svenska förhållanden förmedlar grundläggande kunskaper inom området. De tar upp olika perspektiv, angreppssätt och metoder. De speglar områdets bredd och har ett problematiserade förhållningssätt för att på så vis tydliggöra olika ansatsers förtjänster och brister. <br/><br/>Antologin är en omarbetad och utvidgad version av <em>Utvärdering i socialt arbete: utgångspunkter, modeller och användning</em>, som utkom 2011, och innehåller ett tjugotal kapitel ordnade i fyra delar: <br/><br/>Del 1 presenterar centrala utgångspunkter och förutsättningar för utvärdering, uppföljning och granskning i socialt arbete. <br/><br/>Del 2 tar upp både traditionella och nya utvärderingsmetoder, till exempel programteoretisk utvärdering och ett nytt sätt att göra samhällsekonomisk utvärdering. <br/><br/>Del 3 berör bland annat systematisk uppföljning ur olika perspektiv (nationellt, regionalt, lokalt) och olika aktörsnivåer (individ- och gruppnivå). <br/><br/>Del 4 behandlar bland annat granskningssamhället, dess aktörer och konsekvenser på olika nivåer samt en beskrivning av vad brukarrevision är och hur den kan genomföras. Den sista delen innehåller även en summerande diskussion, där författarna diskuterar för- och nackdelar med uppföljning, utvärdering och granskning. <br/><br/><strong>Björn Blom </strong>är professor i socialt arbete vid Umeå universitet.<br/><strong>Magnus Larsson </strong>är lektor vid Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet.<br/><strong>Marie-Louise Snellman </strong>ärlektor i socialt arbete vid Umeå universitet.<br/><strong>Carolina Klockmo</strong> är forskare på FoU-enheten vid Kommunförbundet Västernorrland.<br/><strong>Sheila Zimic</strong> är forskare på FoU-enheten vid Kommunförbundet Västernorrland. <br/><br/>Övriga författare är knutna till olika universitet, FoU-enheter och myndigheter.